I den här boken använder sig författaren av flera olika berättarperspektiv. Dock är det huvudsakligen använda berättarperspektivet den allvetande berättaren med inslag av främst tredje personperspektiv men även ytterst lite första personperspektiv. Jag tycker personligen att John Ajvide Lindqvist balanserar dessa tre berättarperspektiv på ett bra sätt. Jag har alltid tyckt att en bok blir som bäst när den skrivs från den allvetande berättarens vinkel. Man kan känna en mystik genom att få en historia berättad från ett utifrånperspektiv men det känns ändå som att boken får ett helt annat djup genom att man får tillgång till olika karaktärers tankar och motiv bakom deras handlingar samtidigt som man som läsare får en bra överblick av alla händelser.

 Boken är annorlunda på det sättet att vi får tillgång till de flesta personernas tankar vilket gör att man får en viss förståelse för alla karaktärers handlingar och även känner sympati med dem. När en bok är uppbyggd på det här sättet finns det inga tydligt onda och goda personer, alla blir en grå massa av egenskaper som innefattar både gott och ont. Självklart finns det dock vissa personer som man som läsare sympatiserar mer med än andra i det avseendet att man har lättare att förlåta deras ”sämre” egenskaper och handlingar. Till exempel gör Ellie vissa oförlåtliga saker som att döda Jocke, men på något sätt kan man ändå förlåta henne när man senare i boken får reda på hur hon har blivit som hon är.

Det är ganska finurligt av författaren att blanda in så många personer och deras tankar eftersom man genom att få reda på dessa som läsare mycket lättare kan sätta sig in i en karaktärs personlighet och känna igen sig själv i deras tankar. Till exempel hade jag aldrig kunnat förstå hur Conny kunde vara så genomrutten som person och mobba någon annan som inte gjort honom någonting överhuvudtaget om det inte hade varit för att jag fick reda på hans livsförhållande och tankar kring saker och ting. Som vanligt är det den som mobbar som egentligen mår sämst av det han gör.

Jag tror att författaren har valt att använda sig huvudsakligen av den allvetande berättaren som berättarperspektiv eftersom det perspektivet på något sätt rättfärdigar hela hans tanke med denna banbrytande roman, som jag tror är en stark huvudstory som kompletteras med flera intressanta sidospår och en unik uppbyggnad av karaktärer där flera olika figurer tävlar om att vara huvudkaraktär och stå i centrum. Detta uppnås genom att vi hela tiden får reda på en viss händelse genom flera olika karaktärers perspektiv. Vi får reda på hur olika personer uppfattar samma situation.

På det stora hela tycker jag att Ajvide Lindqvist har lyckats strålande med berättandet i denna roman. Det hela känns både balanserat och lättgenomläst såväl som att boken är mycket spännande och intressant.

Niclas G

Uppgift 4

Bokens utspelar sig i Blackeberg som är en liten fattig förort till stadsdelen Bromma i Stockholm. Blackeberg är en arbetarklass förort som är byggt på 50-talet. Staden Blackeberga finns på riktigt och är definitivt verklighetstroget beskrivet i boken. Blackeberg som författaren John Ajvide Lindqvist beskriver som en fattig förort med mycket skog och grönska runt om sig stämmer väl in i verkligheten. På 1950-talet då Blackeberga byggdes var tanken att det skulle bli en fridfull förort med naturen som huvudsyfte.  Jag tycker att författaren är mycket precis och detaljrik i sin beskrivning av de olika platserna Oskar, Eli, Lacke och Virginia besöker. Ett bra exempel är ”När det första gryningsljuset rann in mellan gliporna i persiennen och träffade Virginias handflata som en brännande het glödlampa”. Det är en utomordentlig formulering anser jag. Den detaljrika beskrivningen författaren gör i det exemplet gör allting mera verklighetstroget och realistiskt.

 I boken utnyttjar författaren naturen och den dystra miljön som en av flera skräckfaktorer.  Blackeberga är genialisk plats för en skräck bok att utspela sig. Skogen är perfekt plats för Håkan och det gör hans mord ännu mer horribla. Händelseförloppet i boken utspelar sig endast under en månads tid, vilket jag personligen anser är mycket duktigt av författaren att hinna alla dessa händelser. Handlingen i boken utspelar sig i början av 80-talet, det finns en del faktorer som talar för det. Den ena faktorn är ätt personerna i boken inte använder sig av någon som helst teknisk utrustning så som mobiltelefoner och dylikt.  Den andra faktorn som spelar roll är att författaren själv nämner i början av boken vilket år och datum det är. Händelserna i boken sker mer eller mindre samtidigt. Författaren förflyttar perspektivet mellan olika samtida händelser på ett fantastiskt sätt enligt mig. Detta är en bidragande effekt till de verklighetstrogna bilder författaren försöker att måla upp för en.  

Carl

Bokcirkel 4: TEMA

Tema kallas berättelsens grundtanke, d v s den stora bärande tanken i berättelsen. Många författare utforskar samma tema i bok efter bok. Temat kan man ringa in genom att fråga sig vad det är författaren vill ha sagt med verket. Det kan därför se lite olika ut beroende på vem som analyserar texten. Ex på tema kan vara: Hämnd, krig, kärlek, hopp, utanförskap osv.

Diskutera följande frågor: Vad är det övergripande temat i romanen? Finns det ”underteman”? Vad tror du författaren vill ha sagt? Underbygg dina argument och analys med konkreta exempel ur texten.

Bokens huvudtema anser jag vara utanförskap på grund av att övervägande del av de personer som framstår i boken har en bristande förmåga att kunna anpassa sig i samhället. Oskar, Eli, Håkan, Lacke, Virginia, Oskars pappa, Gösta med katterna och många fler upplever jag ha ett stort utanförskap från samhället. Boken framför att det är en mängd olika personligheter som befinner sig i ett utanförskap och inte endast en särskild grupp av personligheter som ofta på ett förenklat sätt anses som ”de i utanförskap”, om man blir frågad hur en person i utanförskap ser ut så tror jag att många hade svarat ungefär samma sak, arbetslösa utan eller med väldigt låg inkomst, långt ovårdat hår, slitna kläder och skor. Personer som många skulle kalla luffare eller liknande, det är i alla fall min första tanke när jag hör ordet utanförskap. Detta är en bra verklighetsskildring som får läsarna att vidga sina tankar om personligheter och att även de med en stor umgängeskrets kan känna sig utanför på andra sätt, som t.ex. Tommas gör när hans mamma gifter sig med en ny man och tommas sitter nere i källarutrymmet och sniffar lim. Utanförskapet driver många av dom mot varandra och skapar relationer där sedan många underteman kommer fram. Kärlek, Lacke som ligger bredvid Virginia in i det sista. Håkan som mördar, samlar blod och tillslut offrar sig själv för att skydda sin älskade Eli. All kärlek blir på ett eller annat sätt olycklig kärlek vilket jag tror att författaren vill förmedla. Förutom kärlek är det väldigt mycket hat i boken, en person som dödar andra människor och tömmer dem på blod är ingen omtyckt person i mina ögon, särskilt frustrerad blir Lacke när hans bästa och nästan enda vän Jocke blir dödad. Boken är i mina ögon fruktansvärt olycklig, endast små glimtar av glädje beskrivs men ofta övergår denna kortvariga lycka till någonting negativt. I dagens samhälle är man i stort behov av kontakter, komma med i förstalaget i fotbollsklubben, praktikplatser, arbeten, bostäder och mycket mer. Jag tror att författaren vill förmedla en känsla av detta. Genom att låta ”den rätte komma in” i sitt liv kan man antingen tjäna massor på det som i Oskars fall eller som i Jimmys fall när han låter sin bror hjälpa till och det inte slutar lika lyckligt i längden.
Böcker är ett bra sätt att beskriva andras tankar och känslor, saker som tillexempel är svåra att beskriva i film och därför tror jag att författarens huvudsyfte var att förmedla känslor mer än att förmedla själva ”vampyraction” som beskrivs mer i filmer. Jag tror att det är svårare att beskriva utanförskap i bild än vad tex kärlek och våld i kärlek och våld är det i grunden endast en känsla medan i utanförskap kan det vara en mängd olika känslor som flyger genom kroppen. Boken beskriver inte heller kärleken så ingående, som ex när Eli ligger i Oskars säng så beskrivs ytterst lite kärlek i deras tankar. I scener om mobbing och utanförskap beskrivs betydligt mycket mer tankar och känslor så enkelt sagt så tror jag att eftersom författaren lägger ner mer tankar vid mobbig och utanförskap än vid kärlek, våld osv så är det hans huvudtanke.
Simon Nexbo

Uppgift 3

Författaren använder sig av plaster som finns på riktigt. För mig gör detta väldigt mycket för boken, på ett positivt sätt eftersom att jag har varit på en del av dessa platser i Stockholm. Dock har jag varit där under senare tid så jag kan tänka mig att det har utvecklats en del sedan tidsperioden som beskrivs i boken.  Något som man också märker är att det är i förorten det händer. En ganska ”bortglömd” förort där det inte händer så mycket utan det är de vanliga rutinerna varje individ följer var för sig. Jag får i alla fall den uppfattningen, inte minst av Jocke, Lacke och deras gäng som hänger på samma pub var och varannan dag alltid. Jag tycker om att boken är så pass verklighetsrelaterad fastän att det är en så orealistisk historia, eftersom den innehåller vampyrer.  Jag gillar verkligen hur författaren har jobbat fram det realistiska i boken så att det känns realistiskt fastän att den innehåller vampyrer.

 Något som utmärker sig väldigt klart och tydligt är att boken utspelar sig under 80-talet när man bland annat pratar om ”ryssen” och det kalla kriget talas det också om. Man använder inte heller, eller ens pratar om Internet och mobiler utan det är faktiska möten som gäller.

Författaren använder sig också av att berätta om olika händelser som utspelar sig under samma tid på dagen på ett mycket bra sätt. Han avskärmar händelserna med en liten punkt enbart men man vet direkt att man byter överblick till ett annat ”sällskap” eller umgänge. Författaren använder också kronologisk ordning på händelserna och har varken några större fram- eller tillbakablickar.

Boken utspelar sig ungefär över 25 dagar vilket är väldigt intressant då författaren ändå får med så pass mycket under denna relativt korta tidsperiod.

NJ

Miljö, tid och rum (3)

”Blackeberg. Man tänker kanske kokosbollar, tänker kanske knark ”Ett anständigt liv.” Tänker tunnelbana, förort. Sedan tänker man inte så mycket mer. Bor väl folk där, som på andra platser. Det var ju därför det byggdes, för att folk skulle ha någonstans att bo. Ingen naturlig framväxande plats, nej. Här var allting indelat i enheter från början. Folk fick flytta in i det som fanns. Betonghus i jordfärger, utslängda i grönskan. När denna historia utspelar sig har Blackeberg som ort existerat i trettio år. Man skulle kunna tänka sig en pionjäranda. Mayflower; ett okänt land. Ja. Föreställa sig de obebodda husen som väntar på sina människor. Och där kommer de!”

När händelsen utspelar sig är vi i Sverige, framförallt i Stockholm och året är 1981. John Ajvide Lindqvist har varit tydlig med var, när och hur länge verket förflyter. Romanen utspelar sig mellan 21 oktober och 12 november, ungefär tre veckor. Den tidsrymd känns realistisk med tanke på vad som sker i boken. Ramverket kan liknas vid en dagbok eller en journal där varje kapitel är daterat. Händelseförloppet presenteras i kronologisk följd, men från olika perspektiv. Även samma händelse beskrivs från olika håll vilket gör att miljö, tid och rum känns större.

Realism och romantik om vartannat, så skulle vi beskriva boken. Berättelsen utspelar sig på verkliga platser. Blackeberg, Vällingby och Hässelby är samhällen som existerar, vilket gör att det känns närmare, mer tätt inpå oss. Bilden som de flesta har av en stockholmsförort är också väldigt tydlig och enkel att relatera till. Höghus och betong, grått och utsatt, en aning bortglömd. Man ska dock inte tro att det bara är negativa företeelser. Man stöter även på guldkorn, som exempelvis hos Oskars pappa. Hur han beskriver det lilla samhället, de små vägarna och huset med meningar som ger en varm känsla. Många händelser när det gäller framförallt känslosamma händelser är så detaljerat beskriva att omgivningen, det gripbara, substantiva, blir suddigt. Miljöbeskrivningen har även en symbolisk funktion, både med karaktärernas egenskaper och med själtillstånd. När Oskar är dyster känns världen gråare, mer skräckinjagande medan när han känner sig oövervinnlig så känns världen så liten, och får en annan form av belysning, ljusare, lättare. Men boken består inte bara av en realistisk skildring. Romantiken kommer in i bilden. Vampyrer, något övermänskligt. Det gör att miljö och tid på något sätt känns missanpassat men samtidigt så felfritt. Dagens människa som ständigt letar efter nya kickar, möjligtvis förhoppningar om att det otänkbara ska inträffa. I denna bok, får man minst sagt ett möte med något otänkbart.

Relationerna som karaktärerna har till sig själva men även till andra speglas också ganska väl, vilket gör att tid och rum på ett sätt blir obegränsat, Det är frågor som alltid finns med oss, dilemman eller frågor som aldrig går ur tiden. Som Virginias och Lackes relation, hur två personer kan känna samma sak men ändå inte vara på samma nivå. Hur Jocke vill ändra sitt liv, bryta sig loss och frigöra sig från måsten. Göstas liv som liknas vid en människas förfall, Morgan som är den inbundne och i Håkans fall, hur kärlek kan få en att göra de mest absurda handlingar. Även huvudkaraktären Oskar, hur han mobbas och misshandlas både verbalt och fysiskt. Men även hur hans mamma och pappa på något sätt glömmer bort, eller inte vill se vad som egentligen händer Oskar. Det finns så många karaktärer, så många att känna samhörighet till. Därav får tid och rum en känsla av oändlighet.

Johns val av miljö, tid och rum är något annorlunda. Hans sätt att beskriva och framföra sakerna ger någon mindre form av adrenalinkick och gör att man skyndar sig lätt genom raderna för att kunna byta blad. John är en författare med stil och fantasi, en ruskigt bra bok.

Låt den rätte komma in (3) – Frida

Händelserna i boken ”Låt den rätte komma in” utspelas i en mycket vardaglig miljö. Ställen och platser där vi alla varit någon gång och därför kan relatera till. Några exempel är, i en skola, en skog, ett omklädningsrum och en lägenhet. I slutet av boken har författaren skrivit att klimatet under november 1981 var en ovanligt mild vinter och att han tagit sig friheten att sänka temperaturen några grader.

Boken utspelar sig i den verkliga orten Blackeberg, en bestämd geografisk plats. Boken går dock inte in på djupet med gatunamn och liknande. Författaren väljer istället att beskriva bestämda platser som upprepar sig, ex. ”badrummet” och ”inte det svarta rummet”.

Miljöskildringen i boken beskrivs ganska ingående och förklaras på ett bra sätt så att man får en bra förståelse om hur platsen ser ut och sedan själv får fantisera fram detaljer och själv skapa sig en bild. Ett exempel från s. 350 är ”Tommy satt stilla, tryckt mot hörnet… När han hörde källardörren smälla igen vågade han släppa ut luften i en lång flämtning som rullade längs betongväggarna, dog ut”. Själva miljöbeskrivningen är helt verklighetstrogen till skillnad från många av händelserna.

Miljöbeskrivningen har även en symbolisk funktion i romanen då den exempelvis kan kopplas direkt till karaktärernas själstillstånd. Ett exempel från s. 287 är ”De snabbt läkande såren, solens inverkan på hennes hud, blodet. Hon sa de högt. Jag är en vampyr”. Här får man en inblick av att solen (en del av miljön) fungerar som en symbol för vampyrerna. Alltså framhäver miljön hennes annorlunda egenskaper. Att författaren beskriver Blackeberg som en kall mörk förort, gör det kanske inte till ett idealställe att växa upp på som i sin tur kanske lett till att Oscar är som han är. Ensam och mobbad. Men också till att många andra personer i berättelsen är som dom är.

Genom att läsa kapitelindelningens rubriker blir man upplyst om att boken utspelar sig under 1981 mellan den 21:e oktober och 13:e november, alltså lite mer än två veckors tid. Rubrikerna visar också att skeendet presenteras i kronologisk följd. Det finns emellertid skeenden där författaren växlar mellan olika tidsplan genom tillbakablickar och framåtblickar. Ett exempel på en tillbakablick är då Elis och Oscars läppar möts och Oscar får en kännedom om Elis förgångna liv. Framåtblickarna är inte lika tydliga men vi i min grupp anser att dom finns. Kanske inte riktigt i form av en framåtblick men författaren beskriver några gånger hur någon av personerna tror att de kommer att se ut längre fram i tiden, exempelvis senare på kvällen eller nästkommande dag.

På s.316 framställer författaren flera simulanta skeenden och scener. ”Klockan är halv nio, söndag kväll. Samtidigt som ambulansen med Virginia och Lacke kör över Tranebergsbron, samtidigt som polismästaren i Stockholms län håller upp ett fotografi inför de bildhungriga journalisterna, samtidigt som Eli väljer en klänning ur Oscars mammas garderob, samtidigt som Tommy klämmer ut kontaktlim i en plastpåse och andas in den ljuva domningen och glömskan djupt genom näsan, samtidigt som en ekorre, som den första levande varelsen på fjorton timmar, se Håkan Bengtsson, håller Staffan, en av dem som sökt honom, på att hälla upp te.”

Författarens val av miljö samt tid och rum ger mig som läsare en verklighetstrogen känsla trots att boken delvis handlar om vampyrer. Som jag skrev tidigare kan man lätt relatera till flera platser och kanske rent av någon av personerna i boken vilket gör det lättare att leva sig in i berättelsen. Som läsare påverkas jag av tiden mellan oktober och november och föreställer mig det hela utspelas under ganska kyliga, och mörka förhållande. 1981 får mig att reflektera över bristen på teknik som datorer och mobiltelefoner. Vid ett tillfälle när Oscar bestämmer sig för att rymma från sin pappa till sin mamma måste han lifta och jag tänker att han måste ha känt sig förvirrad när han inte så lätt kunde förmedla sig och lika lätt ta sig från plats till plats på ett enklare sätt. Själv hade jag använt mobilen för detta.